File:Förbygel till sadel, Gustav II Adolf - Livrustkammaren - 91537.tif

Svenska: Förbygel bestående av en cirkelrund mittplatta och därbakom fästade två läderremmar med smalare spännremmar i ändarna. Välvd mittplatta av förgyllt silver (?) med rund, förhöjd centrumplatta, ytan nästan helt täckt av förgyllt rankmönster med däri infattade ädelstenar, tre turkoser och tre rubiner, rubinerna fasetterade, turkoserna cabochonslipade. Mittplate av jaspis med med gulddekor i form av blommor, i mitten en blomma med en cabochonslipad turkos, i ring däromkring åtta blommor, varannan med en turkos, varannan med en rubin. På mittplattans baksida tre byglar i triangel, på två av dem fästade förbygelns remmar. På remmarna trätt 12 (?) rektangulära plattor av förgyllt silver med genombruten rankdekor, varannan bredare och varannan smalare. Sköldformiga ändbeslag i samma teknik. I änden på den ena remmen en smalare spännrem av läder. I änden på den andra ett vävt band i rött och guld, förmodligen avsedd för sölja.
Vid utställningarna i Budapest 2004-2005 på Vetenskapsakademien och därefter på Nationalmuseet framkom nya uppgifter om gåvan. Enligt Bethlen Gabors testamente daterat 16 augusti 1629 innehöll gåvan även hans tredje bästa häst. Han gav även en liknande gåva till George av Brandenburg. Alla föremål stämmer med beskrivningen i testamentet. Livrustkammarens uppgifter att den skulle ha levererats till Stockholm 1626 är således felaktiga.
I testamentet finns däremot ingen dolk. Enligt Tibor S. Kovac, intendent vapen och hästutrustningar på Nationalmuseum, ingick inte dolkar i motsvarande hästutrustning. Den stämmer inte med garnityret i övrigt. Han påstår vidare att stenarna, turkoserna på dolken är nyare, troligen 1800-tal, men att dolken i övrigt är från tidigt 1600-tal. Vid en kontroll visar det sig att de första noteringarna i Livrustkammarens inventarier nämns ingen koppling till Bethlen Gabor i samband med dolken. Denna koppling görs först from 1671:års inventarium. Det är troligt att man trodde att de hörde ihop eftersom de påminner om varandra. Däremot ska ett sk långsvärd tillhöra gåvan som vi inte kan identifiera idag.
Bethlen Gabor hade en uppköpare vid namn Keresztesi Pal som hade en inköpsbok. I denna finns listat Sadeln 1100 guldmynt, Klubban 400 guldmynt och sabeln 660 guldmynt. Föremålen är beskrivna i detalj och identiska med våra. De inhandlades i Istambul 1625. Stigbyglarna och sadeln är även märkta med en thugra tillhörande Murat IV som regerade mellan 1623-1640. Föremålen kan alltså ha tillverkats tidigast 1623 och senast 1625 då de inhandlades till Bethlen Gabor.
Vad gäller priserna så är även andra sablar identifierade ur Bathlen Gabors inköpsbok. Sablar som idag finns i Nationalmuseet i Budapest. De är mycket fina men inget av dem betingade ett sådant högt pris som den som idag finns i Livrustkammaren. 1996 fanns sabeln och baljan utställda tillsammans med andra vapen i Budapest och då var baljan röd enligt beskrivningar. Vad har hänt? De bevarade uppgifterna ur testamentet finns i en bok från 1800-talets slut som lär vara en avskrift av testamentet. Men den ursprungliga handlingen är inte återfunnen ännu då ungrarna har sina arkivhandlingar i många olika länder idag.
En liknande klubba, mace, som Livrustkammarens finns idag i Moskva. I Bethlen Gabors ägo fanns även en stor mängd silver. Bla en bordsuppsättning som skulle kunna vara en gåva från Gustav II Adolf. I beskrivningen liknar den en gåva som idag finns i Kreml. Men detta är bara spekulationer.
Gåvan var med allra största sannolikhet en häst med utrustning. Om vi hittar nya uppgifter om när den levererades så kontakta Tibor S. Kovac på Nationalmuseet och Emese Pasztor på Konstindustrimuseet som är intresserade av dessa uppgifter.
Se vidare i utställningskatalogen "Fejedelmi fegyverek, föúri lófelszerelés Erdélyböl és a királyi Magyarországról" Budapest 2004.
Anteckningar av Eva-Sofi Ernstell, kurir i Budapest 2005-03-21